Annons
Nyheter

Försvarssamtal sprack på pengarna

Försvarsförhandlingarna sprack till slut på pengarna.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ville inte lova ytterligare höjda försvarsanslag efter 2025.
Politik • Publicerad 9 juni 2020
För att ingå en uppgörelse med regeringen kräver de borgerliga partierna mer pengar till försvaret 2026 och 2027. Arkivbild.
För att ingå en uppgörelse med regeringen kräver de borgerliga partierna mer pengar till försvaret 2026 och 2027. Arkivbild.Foto: Petra Älvstrand/TT
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) utanför försvarsdepartementet efter förhandlingarnas sammanbrott.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) utanför försvarsdepartementet efter förhandlingarnas sammanbrott.Foto: Peter Wallberg/TT
KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson (t h) och Moderaternas försvarpolitiske talesperson Pål Jonson (t v) utanför försvarsdepartementet.
KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson (t h) och Moderaternas försvarpolitiske talesperson Pål Jonson (t v) utanför försvarsdepartementet.Foto: Peter Wallberg/TT

– Vi har miljarders miljarder som i dag går ut ur statskassan beroende på coronasituationen. Det är en akut och extrem situation som vi också måste ta hänsyn till, säger han.

Hultqvist påpekar att coronakrisen hittills kostat statsbudgeten 250 miljarder kronor i direkt påverkan. Finansminister Magdalena Andersson (S) understryker att det även måste finnas pengar kvar för att stärka äldreomsorgen och vården efter coronakrisen.

Annons

Regeringen ville därför avvakta i två år innan man diskuterar ytterligare höjningar av försvarsanslagen efter 2025.

– Jag tycker inte att det är särskilt mycket begärt, säger Hultqvist.

De fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna stod dock fast vid att Försvarsmakten redan nu behöver utfästelser om höjda försvarsanslag även efter 2025. Deras argument är bland annat att Försvarsmakten måste kunna planera för att genomföra hela försvarsberedningens förslag på ett starkare svenskt försvar till 2030. Det förslaget lades fram förra våren och hade ett brett stöd bland riksdagspartierna.

Går vidare själv

Dödläget gjorde att försvarsminister Hultqvist avbröt förhandlingarna. Regeringen kommer nu på egen hand att arbeta vidare med en försvarsproposition som ska läggas fram till riksdagen i höst.

Den kommer att innebära att försvarsbudgeten ökar med 25 miljarder kronor fram till 2025. Hultqvist beskriver det som en "jättesatsning".

– Så det är inte frågan om att vi står med lite pengar, säger han.

Försvarsministern uppger att propositionen tar sikte på en utökad krigsorganisation från 60 000 till 90 000 personer, inklusive en utökning av antalet värnpliktiga från 5 000 till 8 000 per år.

Armén ska växa till tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad till 2030.

Hultqvist nämner bland annat också förstärkningar på Gotland, fler artilleripjäser, ytterligare en ubåt och ett nytt amfibieregemente i Göteborg, investeringar i marinens vapensystem och förstärkningar av flygvapnet.

– Så det är en bred palett utav åtgärder som kommer att märkas rejält i Försvarsmakten, säger Hultqvist.

Krävs mer

Annons

Men det kommer att krävas betydligt mer pengar för att kunna genomföra försvarsberedningens hela förslag på ett starkare försvar till 2030. Regeringens proposition kommer därför att innehålla besparingar och senareläggningar jämfört med försvarsberedningen.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson varnar för att riksdagens försvarsbeslut för 2021–2025 blir underfinansierat.

– Vi ska genomföra både civilt och militärt vad som krävs, men vi har en regering som inte förmår att ta sig samman, säger han.

Regeringens försvarsproposition riskerar nu att inte få majoritetsstöd i riksdagen i höst.

– Om inte regeringen har förmåga att presentera en proposition som får stöd i riksdagen så får vi i någon mån ta över den processen och komplettera det förslag som Peter Hultqvist lägger, säger Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

"Inga problem"

Han ser möjligheterna som relativt goda att få med sig Centern och Liberalerna på sådana förändringar, även om de två partierna har ett budgetsamarbete med regeringen att tänka på.

Sverigedemokraterna ser goda förutsättningar för att ställa sig bakom ett gemensamt borgerligt förslag.

– Jag ser inga problem just nu, säger SD:s försvarspolitiske talesperson Roger Richtoff.

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni och partiets försvarstalesperson Allan Widman skriver i en debattartikel i Aftonbladet att man är beredd att med övriga borgerliga partier försöka få till stånd ett försvarsbeslut som lever upp till försvarsberedningens förslag på ett starkare försvar. "Långt mindre än hälften" kan genomföras med regeringens ekonomiska ramar, enligt L.

Försvarsminister Hultqvist håller dörren öppen för att kunna återuppta samtal med andra partier före höstens proposition.

Annons

– Det här är inte avslutat och klart förrän klubban har fallit i riksdagen, säger han.

Fakta: Försvarsberedningens förslag från 2019

En ny krigsorganisation från 2021.

Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer, där hemvärn och civilanställda ingår.

Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024.

Tre mekaniserade brigader.

En reducerad motoriserad brigad.

En mekaniserad bataljon på Gotland.

Nya specialförband.

Återinförande av divisionsledning.

Fler krigsflygbaser.

Större basorganisation.

Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg.

Två nya regementen för utbildning av territoriella förband.

Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn.

Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj.

Fler vapensystem och mer materiel.

Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030.

Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas.

48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas.

Nytt artilleri till de tre brigaderna.

Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas.

Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden.

Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn.

Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter.

Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar.

Kvalificerade amfibieförband på västkusten.

Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd.

Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet.

Ökade transportresurser för försvaret.

Fotnot: I försvarsberedningen ingår alla riksdagspartier. Förslagen hade ett brett stöd.

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons