32 kommuner får pengar mot segregation

Alla de 32 kommunerna har problem med så kallade utsatta områden.

Regeringen kom i höstas överens med Vänsterpartiet om en långsiktig satsning mot segregation på nästan 20 miljarder på tio år.

Vid en pressträff i Linköping presenterade regeringen hur pengarna ska fördelas.

– I kampen mot brottsligheten behövs snabba och kompromisslösa insatser. Gängbrottsligheten har ingen plats i Sverige, säger statsminister Stefan Löfven.

– Men vi måste vara lika kompromisslösa mot brottens orsaker.

De 32 kommunerna har områden som kraftigt avviker negativt från rikssnittet när det gäller arbetslöshet, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och valdeltagande. Till exempel är arbetslöshetssnittet i områdena tio procent jämfört med 4,3 procent i riket. Andelen lågutbildade är 28 procent jämfört med 14,2 procent i riket.

De kommunerna får nu ansöka om att få ta del av miljarderna för insatser mot segregation.

Bland kommunerna finns storstadskommunerna, men även mindre städer som Borlänge, Gävle, Filipstad, Katrineholm, Karlskrona, Åstorp, Perstorp och Trollhättan.

– Kommunerna vi valt ut har områden med väldigt stora klyftor, säger Ibrahim Baylan (S), minister med ansvar för utsatta områden.

Han påpekar att pengarna ska användas till långsiktiga insatser, inte kortsiktiga projekt. Det kan till exempel handla om trygghetsåtgärder som övervakningskameror, trygghetsvakter och bättre belysning, men även sociala insatser. Det är kommunerna som själva ska avgöra vilka åtgärder som har mest effekt.

I år ska 425 miljoner kronor fördelas, 2019 1,35 miljarder och 2020-2027 2,2 miljarder årligen.

Baylan uppger att det tar tid att bygga upp verksamheten och att regeringen därför avsatt mindre pengar de första åren.

Regeringen räknar med att det långsiktiga programmet för de utsatta områdena blir kvar oavsett vem som vinner valet i höst.

– Om man tar bort resurserna för att bekämpa de här problemen, då är man antingen döv eller blind eller så bryr man sig inte, säger Baylan.

Vid regeringssammanträdet i Linköping beslutades även om ett avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att öppna förskolor ska kombineras med språkinlärning för föräldrarna.

– Föräldrarna, oftast mamman, får en grundläggande språkinlärning vilket kommer att göra det lättare att få ett jobb och få egenmakt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Han hoppas att öppna förskolor med språkinlärning ska finnas i alla utsatta områden.