1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Det går fort nu – lägre tempo bättre för miljön

År 1000 färdades man helst på sjöar och hav, men hästen hade långt tidigare använts som riddjur. Häst och ryttare kan väl antas haft en hastighet av 30–40 kilometer i timmen i bra terräng. Dess användning för transporter dröjde och bara där det var framkomligt och för de som hade råd, andra fick gå, skriver Svenne Hermodsson i Vinslöv.
Den klassiska VW-bussen, modell lyx.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Vagnar kom sent i bruk. Hastigheten var låg. Det krävdes bara stigar och smalare vägar, vadställen samt färjor över stora vattendrag och broar över mindre. Efterhand utvidgades vägnätet efter tidens behov och det anlades åtminstone i Sydskåne på 1700 och 1800-talen vackra vägkanter med diken och korgvide bakom dessa på en låg vall. Gamla människor hade hört av tidigare generationer, som förmedlat minnen av hur vackra vägarna var.

quote
Det kunde ta en dag att köra en sträcka, som nu går på mindre än en halv timme.
Detta är en insändare i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

På dessa förbättrade större vägar kunde kreaturen drivas och böndernas hästvagnar, med enkla, inte helt runda trähjul utan järnring, framföras där. Det var fortfarande leriga, sörjiga vägar och vagnarna kunde behöva fyra eller fler dragare. Det kunde ta en dag att köra en sträcka, som nu går på mindre än en halv timme. Militärer och fint folk hade förstås finare fordon och dragare och högre fart.

Med ångmaskinen i transporters tjänst kunde hastigheten i mitten av 1800-talet ökas väsentligt sedan järnvägar byggts. Fordonen fick allt starkare motorer för fasta och flytande fossila bränslen eller elektricitet. Cykeln blev allmän på 1930-talet, med den gick det fortare än att gå. Med tåg kan man nu åka i 200 kilometer i timmen och med flyg ungefär 900. För vägfordon gäller hastighetsgränser.

Det har skett en accelererande hastighetsökning med tiden.

quote
Omkörningshysterin bör försvinna, prestigehastigheter långt över det tillåtna och accelerationsuppvisningar hör inte hemma på allmänna vägar...

Lägsta bränsleförbrukningen för bilar anges vara vid 70 kilometer i timmen. För denna hastighet krävs inga jättestora bilmotorer – 70 kW bör räcka. Omkörningshysterin bör försvinna, prestigehastigheter långt över det tillåtna och accelerationsuppvisningar hör inte hemma på allmänna vägar, möjligen på tävlingsbanor om än detta borde vara ett föråldrat sätt att tävla.

Om högsta hastigheten på alla vägar kunde bli 80 kilometer i timmen för alla fordon, där inte lägre hastighet är skyltat, ”blåljusfordon” undantagna, skulle olyckor med död och lidande för drabbade och anhöriga minska och stressen för många förare minska. Barn skulle få en lugnare miljö. Bilmotorn kunde bli mindre och därmed sparas material och bränsle, koldioxidutsläppen skulle minska, buller och däcktjut skulle minska och fordonen borde kunna användas längre tid. Vägslitaget skulle minska och vägarna kräva färre reparationer.

quote
El-drivna fordon skulle bli billigare om de inte behöver köras fortare än 80 kilometer i timmen och därmed åtkomliga för fler.

Nuvarande vägstandard är i de flesta fall tillräcklig men många mindre vägar på landsbygden behöver förbättras. Vägtrafiken skulle bli billigare och ändliga råvarutillgångar sparas. El-drivna fordon skulle bli billigare om de inte behöver köras fortare än 80 kilometer i timmen och därmed åtkomliga för fler.

För övrigt måste flygtrafiken minska radikalt tills andra drivmedel kan användas.

Slutligen: Bilen är ett utmärkt fortskaffningsmedel för människan och hennes transporter och kan inte undvaras. Men vi lever på ett klot, inte på fyra.

Svenne Hermodsson

Vinslöv