Annons

Slopat flyttstöd förödande för musikutbildningar

Sedan 70-talet har det växt fram ett stort utbud av ett- och tvååriga musikutbildningar vid folkhögskolorna i Sverige. Musikutbildningarna har fått och har en avgörande del i det svenska musiklivet, för landets omfattande musikexport och som förutbildning för högre studier inom musik och kultur. De flesta som är aktiva inom svenskt musikliv har en direkt eller indirekt koppling till dessa musikutbildningar, skriver företrädare för 26 svenska folkhögskolor.
Musikutbildning • Publicerad 19 maj 2020
Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
En del har musiken vid sidan om som ett kulturellt bildande, hälsobringande, meningsfullt och, för många, livsviktigt intresse.
En del har musiken vid sidan om som ett kulturellt bildande, hälsobringande, meningsfullt och, för många, livsviktigt intresse.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Utformningen på folkhögskolornas musikutbildningarna över landet skiljer sig åt och utbudet i sig bäddar för mångfalden inom musiken och ett etablerat kontaktnät över landet. Många av de studerande fortsätter till högre musikstudier eller går direkt till att arbeta med musik. Andra väljer att ha musiken vid sidan om som ett kulturellt bildande, hälsobringande, meningsfullt och, för många, livsviktigt intresse.

Musikutbildningarna på folkhögskolorna utgör också en viktig pusselbit i samverkan med andra kurser. Folkhögskolorna har ett helhetstänk där mötet mellan människor ligger i fokus vid sidan av studierna vid den valda kursen. Musiken fungerar ofta som motivation och som en ingång i den svenska kulturen.

”Ett riksintag över regiongränserna är helt avgörande för musikutbildningarnas roll för människors studier och framtid.”
Annons

Just nu ligger det ett förslag från regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne att slopa det stöd till folkhögskolorna som gör det möjligt att studera utanför den egna regionen. Enligt den utredning som regionerna beställt motiveras beslutet om slopat stöd med att den nuvarande modellen är administrativt krävande och ekonomiskt oförutsägbar.

Alternativet som är på förslag är att regionen själv bekostar de studerande även om utredningen visar att endast fyra procent av de som avslutar en kurs i annat län än hemlänet väljer att stanna kvar och använda sin kunskap på denna plats. (83 procent återvänder till det ursprungliga hemlänet, 13 procent till annat län).

Ett riksintag över regiongränserna är helt avgörande för musikutbildningarnas roll för människors studier och framtid. Slopad ersättning skulle därmed få förödande konsekvenser för musikutbildningarna. Varje folkhögskola har sin egen kulturella prägel som byggts upp under decennier och motsvarigheten till utbudet av musiklinjer finns inte i någon av de enskilda regionerna.

”I rådande krissituation kommer folkhögskolorna kunna ha en nyckelroll för de som kommit utanför arbetslivet.”

Att studera på folkhögskola innebär för många ett steg ut i vuxenvärlden med boende utanför hemorten kombinerat med ett fokus på kreativ utveckling som många gånger leder vidare ut i arbetslivet. I rådande krissituation kommer folkhögskolorna kunna ha en nyckelroll för de som kommit utanför arbetslivet. Där har de kulturella uttrycken och musikutbildningarna över hela landet en avgörande roll för många.

Eva Rietz

Glimåkra folkhögskola

Lucas Jedahlius

Furuboda folkhögskola

och företrädare för ytterligare 24 folkhögskolor

Annons
Annons
Annons
Annons