Utpekad flicka: ”Jag har misstänkt att det kunde varit min cigg”

Det handlade om ett relativt kort förlopp från tändande gnista till storbrand. En flicka och tre pojkar i tonåren lämnade godsmagasinet några minuter över klockan 17, den 14 augusti i fjol. En halvtimme senare var den över 100 år gamla träbyggnaden övertänd och bortom räddning.

Under de två första av fyra rättegångsdagar står det klart att byggnaden, som varit enkel att ta sig in i, under sommaren blev ett tillhåll för ungdomar.

– Vi brukade chilla där inne. Röka holk och cigg, förklarade på tisdagsförmiddagen en av pojkarna, 16 år ung, som befann sig i byggnaden när branden startade.

De tre pojkarna som uppehöll sig i godsmagasinet den aktuella dagen är åtalade för olaga intrång. Det stora intresset riktas istället mot den 16-åriga flicka som tros ha orsakat branden, genom att ha skjutit iväg en glödande fimp in i ett utrymme mellan staplad frigolit och en yttervägg.

Åtalet gäller allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, och i andra hand underlåtenhet att avvärja allmän fara och olaga intrång.

En av ungdomarna på platsen var en 17-årig kille. Under tisdagens förhör var han övertygad om att flickan skjutit iväg cigaretten mot ytterväggen. De övriga tre ungdomarna delade istället på två jointar och kastade därefter ut dem på ett betonggolv, mindes 17-åringen.

– Jag såg det med mina bara ögon.

Åklagare Marie-Louise Holmberg undrade om det kunde ha varit någon annan som sköt cigaretten mot väggen.

– Ett spöke i så fall, svarade 17-åringen.

Först efter lunch kom turen till flickan att förhöras. När åklagaren började ställa frågor var hon inledningsvis tydligt spänd, med en otålig och ibland ifrågasättande ton.

Under förhören med de tre pojkarna har hennes försvarare Torgny Dahlberg tydligt drivit en linje som innebär att vem som helst av de fyra kan vara upphov till branden genom oförsiktigt hanterande av cigaretter.

Flickan antydde samma sak under sitt förhör.

– Grejen är ju den att alla rökte därinne.

Åklagaren: Det finns uppgifter om att du sköt iväg din cigg.

– Jag har inte koll på min cigg.

Genom tidigare förhör under rättegången har det framkommit att flickan bröt ihop och grät när brandens omfattning gick upp för henne. Det medgav flickan under rättegången, men ansåg att det främst hängt ihop med den delade skuldbördan och brandens konsekvenser.

Åklagaren hänvisade till förhör under utredningen, då flickan pekade ut en annan flicka med följande ord:

”Jag tror inte hon har gjort det med meningen. Asså jag tror liksom det var nåt som hände liksom som inte var meningen, men det råkade bli att hela byggnaden började brinna liksom.”

Åklagaren: Handlade det om dig själv?

Det ville flickan inte medge, men erkände att hon hade skjutit iväg en brinnande cigarett.

– Om man skjuter iväg den så släcks den ju…

Åklagaren: Kan den ha hamnat i mellanrummet?

– Kan och kan. Det är omöjligt för mig att veta var den hamnade.

I förhör under tiden i häktet har flickan medgett att ungdomarna kände röklukt och valde att lämna byggnaden. Hon sa då att hon ångrade att ingen kollade om det brann. Under rättegången tog hon tillbaka utsagorna, som hon menar tillkom under tuff press och stress som frihetsberövad.

En annan del av förhören under utredningen blottar dock att hon redan då var osäker kring skuldfrågan.

”Asså, det har vatt jobbigt för mig att ta in detta. För att jag har misstänkt att det kunde ha varit min cigg. Och sen tanken att jag inte vet ifall det var min cigg, det är det som irriterar mig.”

På första åhörarraden satt hennes mamma och pappa och följde med i förhöret. Då och då kastade flickan en blick mot dem, sökte stöd och konstaterade:

– Vi borde aldrig ha varit därinne från första början.

Rättegången fortsätter i morgon, onsdag, och avslutas på torsdag.