1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Karina räknade till 23 lämpliga träd att köra ihjäl sig mot

Karina Dahlqvist såg ingen framtid. Depressionen hade berövat henne all initiativförmåga och framtidstro. Då fick hon kontakt med kommunens personliga ombud. Och livet vände.
De ses igen, Karina Dahlqvist och kommunens personliga ombud Stefan Bergklint. Tillsammans har de fört Karina tillbaka till livet.
Foto: Lasse Ottosson

23 lämpliga träd att köra ihjäl sig mot. Det var vad Karina Dahlqvist räknade till på väg hem från psykiatrin där hon desperat bett om hjälp. Hjälpen hon som sjukskriven för djup depression fick – ”ta en extra stesolid” – hjälpte verkligen inte. I ett sista desperat försök att nå ut såg hon ett telefonnummer till kommunens personliga ombud. Hon ringde.

– Stefan svarade. Han förstod allvaret och krävde inte att jag skulle komma in, han kom hem till mig.

Det var början på vägen tillbaka för Karina Dahlqvist. Hon var tidigare en mycket engagerad och social kvinna, satt i fullmäktige i Svedala, drev egen butik i Trelleborg och var ensamstående morsa till tre vuxna barn. När allt kraschade och hon gick in i väggen späddes depressionen på av att hon lämnade ett förhållande och inte hade någonstans att bo.

– Jag fick bo i mina föräldrars sommarstuga i Linderöd och då menade både socialen och försäkringskassan att jag bodde hos mina föräldrar och jag fick ingen ekonomisk hjälp alls.

Den annars starka och sociala Karina Dahlqvist hade berövats allt av depressionen och kunde inte ens fylla i en blankett. Tack vare ett personligt ombud har hon hittat tillbaka till livet.
Foto: Lasse Ottosson

Det var i det läget som Stefan Bergklint trädde in. Första gången de möttes satt Karina och skakade i en stol, kunde inte möta hans blick, hade värmen på sparlåga och tomt i kylskåpet.

– Det första jag fick göra var att sätta mat på bordet. Hon hade rätt till ekonomiskt bidrag, men hade inte klarat av det som krävdes.

Karina berättar hur handlingsförlamad hennes psykiska krasch gjorde henne. Hur oförmögen hon var att ta hand om sådant hon tidigare skött med lätthet. Vilken myndighet hon än vände sig till, så ville de ha intyg och handlingar och hon klarade inte av att förstå vad de ville och kunde inte fylla i blanketterna. Hon orkade inte och hade tillfälligt tappat förmågan.

– Det är här vi kan kliva som personliga ombud, med att göra en plan för hur vi ska komma vidare tillsammans, säger Stefan Bergklint.

Han är noga med att ett personligt ombud inte är någon slags assistent, utan arbetet ska göras tillsammans och syftet är att få klienten att själv ta myndighetskontakter framöver.

– Det kan ta en månad eller ett par år. Men vi finns där individen just då befinner sig.

För Karinas del var Stefan den livlina hon behövde. Han tog kontakter med olika myndigheter åt henne för att hon skulle få del av det samhället kan erbjuda. När hon till sist kommit så långt att hon skulle möta olika handläggare ansikte mot ansikte var Stefan där. Vid några skeden höll han henne fysiskt i handen.

– Utan det, utan hans fingertoppskänsla och stöd hade jag aldrig orkat igenom det. Han blev min lots, säger hon idag.

Stefan Bergklint hjälpte Karina Dahlqivst att komma i kontakt med de olika stödfunktioner som finns i vårt välfärdssamhälle. Det är hon honom evigt tacksam för.
Foto: Lasse Ottosson

Nu har det gått några år och Karina är på fötterna. Långsamt slutade hon räkna lämpliga träd utmed vägen hem, långsamt klarade hon själv av att hålla i de kontakter hon behövde. Hon fick eget boende, hon började arbetsträna på Furuboda. Men sviterna märks, hon är hjärntrött och klarar inte av stress.

– Jag är sjukpensionär på halvtid och jobbar halvtid i en ICA-butik. Ett riktigt jobb, inget lönebidrag.

Hon ler stort. Stefan också. De 20 år han har jobbat som personligt ombud har varit en ständig källa till tacksamhet över den hjälp han kunnat förmedla, de människor han kunnat lyfta in i det välfärdssystem som finns där.

– Vi hjälper på riktigt och jag vet att vi gör skillnad.