1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Bok förutspår att klimatkollapsen är nära

Smältande isar har vi hört om – men att haven kan sluta producera syre och molnen försvinna? Jonathan Jeppsson stirrar en mörk framtid i vitögat, i boken "Åtta steg mot avgrunden". Han hävdar att en möjlig klimatkollaps ligger närmre än vi tror.
"Jag tror att det Greta (Thunberg) har satt i gång kommer att växa och bli till något mycket större. Och det skulle förvåna mig om inte klimataktivismen tar sig fler uttryck. Men man kan också tänka sig en delvis mer lågmäld rörelse efter coronan, och en återgång till att leva ett lugnt och icke-konsumistiskt liv", säger journalisten och författaren Jonathan Jeppsson. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
"Det är möjligt att coronaviruset ger en skjuts så att politikerna kan prata om att staten måste ha större kontroll. Vi kan inte vara utan beredskapslagar, eller låta sjukvården gå på fälgarna. Jag tror att liberaler som är för individens frihet kommer att acceptera ett större statligt inslag. Men tyvärr tror jag inte att det räcker för klimatet. Jag tror att vi är för sent ute, säger journalisten Jonathan Jeppsson, som har skrivit "Åtta steg mot avgrunden".
Foto: Anders Wiklund/TT
"Man är rätt van att hantera hemsketer som journalist, gör man det i sin yrkesroll är man inte lika påverkad. Men jag är vemodig och orolig för mina barn och eventuella barnbarn, säger journalisten Jonathan Jeppsson, som har skrivit en bok om klimatet, "Åtta steg mot avgrunden".
Foto: Anders Wiklund/TT
"Vi är marinerade i tron att utvecklingen går framåt och att det mesta går bättre, att våra barn kommer att bära vårt arv. Men om det jag tror kommer att ske sker så upphävs allt det där. Vad har vi då att hålla fast oss i? undrar Jonathan Jeppsson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Fler bränder och smältande isar – klimatkrisen kommer att eskalera, menar journalisten Jonathan Jeppsson: "Det kommer säkert finnas de som viftar undan det här och säger att jag är dystopisk. Men då tycker jag att man ska visa en liknande sammanställning som visar att vi kommer kunna klara det här. Jag har letat en hel del och jag har inte hittat det. Men ingen skulle bli gladare än jag om någon skulle säga att den här boken är värdelös om ett antal år."
Foto: DELWP/TT

Det kan tyckas som en fruktansvärd tid, när tusentals människor över hela världen dör i ett virus. Ändå är katastrofen bara en viskning om man jämför med det hot som klimatförändringarna utgör, menar journalisten Jonathan Jeppsson.

Han sammanfattar vad forskningen säger om klimatet och framtiden i boken "Åtta steg mot avgrunden", som är ett stenhårt knytnävsslag i läsarnas mage.

– Den är fylld av obehagliga saker men det som överraskade mig mest är att det finns sådant som på allvar hotar den mänskliga existensen. Vi tänker att "det kommer nog att bli lite mer stormar, och kanske lite mer regn på vintern". Men saker som att molnen kan försvinna på vissa breddgrader och att syreproduktionen är hotad, eller att insekterna minskar så kraftigt att det kan bli ett problem med matproduktionen – sådant är väldigt obehagligt. Och att det ligger så nära i tiden, säger han.

Ingen realistisk chans

Jonathan Jeppsson är numera nyhetschef på Aftonbladet. 2018 fick hans artikelserie "Sjukt klimat" ett stort genomslag. Det var innan Greta Thunberg hade börjat med sin klimatmission, och före den extremt varma sommaren.

– Klimatfrågan fanns inte i människors medvetande som den gör nu, säger han.

Jonathan Jeppsson hörde något oroväckande i forskarnas röster under intervjuerna – och ville veta hur mycket hopp vi egentligen kan sätta till åtgärderna för att rädda klimatet. Inte särskilt mycket, skulle det visa sig i hans undersökningar. I en recension beskriver Nina Björk läsningen som "att bli överkörd av en bulldozer".

Jeppsson konstaterar att en evig tillväxt är omöjlig på en ändlig planet – ändå tycks vi oförmögna att lägga om kursen. Regnskogen i Brasilien försvinner med en hastighet av två fotbollsplaner i minuten och Kinas import av nötkött har stigit med 19 000 procent på ett decennium, hävdar han. I åtta delar, en för varje årtionde fram till 2100, radar Jonathan Jeppsson upp nedslående fakta om vilka konsekvenser vi kan vänta oss.

– Under arbetets gång insåg jag, i ett gradvis uppvaknande, att de förutsättningar som gäller för att vi ska kunna hålla oss inom 1,5- och 2-gradersmålen är hopplöst långt borta. Vi är långt ifrån en realistisk chans att nå de målen.

Flera förluster

Att skriva boken har varit en sorgeprocess för Jonathan Jeppsson, på flera plan. Parallellt med larmrapporterna skildrar han sin barndom på en gård där tornsvalornas läten fyllde sommarkvällarna som aldrig tycktes ta slut. Nu är fåglarna hotade. Och en privat tragedi fick hans värld att rämna.

– Jag har burit på berättelsen om min bror väldigt länge, säger Jonathan Jeppsson och berättar att han såg sin upplevelse som en metafor för vad hela mänskligheten nu går igenom.

– Vi som familj levde nära en stor katastrof utan att vi anade det.

Att sia om framtiden är vanskligt, vet Jonathan Jeppsson, men han upplever att få vågar prata klarspråk om hotet vi står inför. Politikerna duckar och människor sätter allt sitt hopp till tekniska innovationer: men de har hittills aldrig fått oss att skära ner på vår energikonsumtion, argumenterar Jeppsson. Han menar att det som krävs snarare är en grundläggande förändring av samhället.

– Jag är inne på att vi måste omdefiniera vad som är mänskliga friheter i förhållande till klimatet. I det ligger att vi måste gå tillbaka till ett ganska enkelt liv, säger han med en anstrykning av framtidstro i det mörka:

– Och det har nog redan skett ett uppsving av det livet genom corona.

Iskall vink

Förändring är möjlig, tror Jonathan Jeppsson: de första seriösa prognoserna från perioden med coronarestriktioner visar att utsläppen har minskat med 5–8 procent.

– Det är i och för sig fantastiska siffror. Men det är vad som krävs varje år under överskådlig framtid för att vi ska klara klimatkrisen. Och vem är redo för samma nedskärningar nästa år igen? Vi har fått en möjlighet till ett annat scenario och en iskall vink om vilka enorma uppoffringar som krävs.

Precis som staten ökat sin styrning under coronapandemin, måste starkare stater världen över driva igenom kraftiga strukturella förändringar för att vi ska lyckas komma i närheten av klimatmålen, tror Jonathan Jeppsson. Samtidigt står liberalismens ideal om individens frihet i vägen för det, om inte friheten kombineras med större ansvar. Själv har han redan förlorat hoppet. Han efterlyser en ny typ av etik och filosofi, som formulerar sig kring att människan som art kan komma att dö ut.

– Vi är marinerade i tron att utvecklingen går framåt och att våra barn kommer att bära vårt arv. Men om det jag tror kommer att ske sker så upphävs allt det där. Vad har vi då att hålla fast oss i?

Fakta: Jonathan Jeppsson

Född: 1972 i Algustorp, Skåne
Bor: Stockholm
Familj: Gift och har 3 egna barn och 2 bonusbarn.
Läser: "Jag har bara läst tråkiga rapporter i lite mer än två års tid. Nu har jag äntligen kunnat börja läsa andra saker. Men det blir mest facklitteratur. Jag läste 'Nedstörtad ängel' av PO Enquist nyligen också."
Om tornseglaren: "Det är som ett eko av min barndom när jag hör den. Jag känner en fysisk, stark känsla när jag hör ljudet av tornseglaren som kretsar runt i sommarkvällen. Nu har jag också satt upp två tornseglarholkar hos mina föräldrar."
Om att leva miljövänligt: "Jag har slutat flyga sedan ett par år tillbaka. Jag säger inte att jag aldrig kommer att flyga mer, men jag har inga sådana planer. Och jag är vegetarian. Men jag kör fortfarande en gammal Volvo. Jag ska inte försöka förställa mig. Jag tror inte på att köpa en Tesla – det hade nog minskat kritiken. Men bara energin som krävs för att göra batteriet släpper ut lika mycket som att flyga 28 gånger fram och tillbaka till New York."

Fakta: Jonathan Jeppsson

"Stormens utveckling" av Andreas Malm. I det här manifestet går Andreas Malm, som i två decennier har undersökt klimatfrågan, till storms mot vårt sätt att leva. Utkommer i juni.
"Klimatkrisens Sverige" av Erika Bjerström. Uppvärmningen av Sverige går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Erika Bjerström berättar om ett Sverige som kommer att förändras i klimatkrisens spår. Utkommer i juli.
"Klimat och moral" av Magnus Linton. Tillsammans med författaren Magnus Linton resonerar några framstående framtidsforskare kring hur vi ska leva för att minska klimatkrisens effekter. Utkommer i oktober.
"Den obeboeliga planeten" av David Wallace-Wells. "Jag lovar er, det är mycket värre än ni tror". Så inledde Wallace-Wells artikeln som blev denna omskakande bok. Den har också legat på den amerikanska bästsäljarlistan. Nu i pocket.
"Det sjätte utdöendet" av Elizabeth Kolbert. Vi befinner oss enligt Elizabeth Kolbert i ett sjätte massutdöende, där allt fler djur blir utrotade. En genomgång av en planet på väg att bli drastiskt mycket fattigare på liv.