Bortglömda Nobelpristagare: Odysseus Elytis
Poeten Odysseus Elytis är knappast känd för en bred svensk publik. Ellerströms förlag har dock fortfarande en av hans sista diktsamlingar i lager, "Dagbok från en osynlig april", skriven av en diktare som utan bitterhet ser döden närma sig.
Elytis föddes på Kreta 1911 med efternamnet Alepoudelis som han senare bytte ut för att frigöra sig från släktens framgångsrika tvåltillverkningsföretag. I Elytis smälte han samman de grekiska ord som han värderade högst: "politis" – medborgare samt "Ellas", det vill säga Grekland, "elpidha" som betyder hopp, "eleftheria" – frihet och flicknamnet "Eleni", som står för skönhet och sensualism.
Par i Nobelpris
När han debuterade var det med uppmuntran av vännen och poeten Georgios Seferis, som 1963 skulle bli den förste greken att få Nobelpriset i litteratur. 1979 var det Odysseus Elytis tur.
Redan som 17-åring hade han börjat intressera sig för surrealismen och under sin studietid i Paris stiftade han bekantskap med förgrundsgestalterna André Breton och Tristan Tzara men kanske framför allt med poeten Paul Éluard.
Liksom Éluard tog Elytis till sig de delar av surrealismen som han gillade, dock inte den automatiska skriften. Samtidigt beskrev han surrealismen som en poetisk rörelse som strävade efter själslig hälsa i motsats till det rationella tänkande som så länge dominerat västerlandet.
”De första diktsamlingarnas soliga skildringar av ung kärlek vid Egeiska havet övergick i en betydligt mörkare ton i Elytis diktsvit om andra världskriget.”
De första diktsamlingarnas soliga skildringar av ung kärlek vid Egeiska havet övergick i en betydligt mörkare ton i Elytis diktsvit om andra världskriget, "Heroisk klagosång om en fänrik stupad i Albanien" (ej översatt till svenska).
Det stora livsundret
1959 gav han ut samlingen som betraktas som hans mästerverk, "Axion Esti _ Lovad vare", där Elytis, med språklig stränghet, bland annat uttrycker sin ödmjukhet inför livets storhet. Dikterna är delvis tonsatta av Mikis Theodorakis och ofta citerade på grekiska bloggar, konstaterar Christina Heldner, professor emerita vid Göteborgs universitet, i en essä om Elytis huvudverk.
På ålderns höst talade Odysseus Elytis fortfarande om sin poesi som en källa fylld av oskuld och revolutionära krafter.
- Min mission är att rikta dessa krafter mot en värld som mitt medvetande inte kan acceptera, just för att föra världen genom en ständigt pågående metamorfos mer i harmoni med mina drömmar.
Odysseus Elytis
Född: 2 november 1911 på Kreta. Familjen kom ursprungligen från Lesbos.
Död: 18 mars 1996.
Fick Nobelpriset i litteratur 1979.
Verk i urval: "Orienteringar" (1930), "Solen den förste" (1943), "Axion Esti _ Lovad vare" (1959).
Stil: Utgick från de franska surrealisterna i sitt skrivande men i huvudverket "Axion Esti" även från bysantinsk hymndiktning.
Kuriosa: Under kriget slogs Elytis mot de italienska fascisterna i Albanien. Efter freden jobbade han bland annat för Greklands radio, balett och nationalteater samt var även verksam som konstnär. Under militärjuntans diktatur bodde han i Paris där han också hade studerat filosofi tidigare i livet.
På ön Ios finns en nygjord amfiteater uppkallad efter Odysseus Elytis.
Om serien:
Vi skriver om några av Nobelpristagarna i litteratur som inte längre är särskilt kända. Tidigare har vi skrivit om: Yasunari Kawabata, Pearl S Buck, Henrik Pontoppidan, Saint-John Perse, Ivo Andric, José Echegary och Wladyslaw Reymont. Serien avslutas idag med Odysseus Elytis.
