Arbetslöshet dödar ju också...
I veckan öppnades Volvo Cars i Torslanda igen efter ett stopp på flera veckor på grund av coronakrisen (Ekot 20/4).
Det är dags att öka förutsättningarna för fler att komma igång igen. Även om det naturligtvis är viktigt att stoppa smittan, undvika att människor dör samt att sjukvården belastas, finns också en allvarlig folkhälsorisk med att ekonomin kraschar. Under en kortare period kan det finnas fog för tuffa restriktioner, men inte hur länge som helst. Är det nu tid att förbereda återgången till normalitet – för att rädda liv?
Måns Rosén, tidigare professor i epidemiologi, varnade nyligen för att "de ekonomiska konsekvenserna av bekämpningen av coronasmittan kan vara ett större hot mot människors hälsa än själva viruset" (fPlus 26/3).
Tyvärr kan världen vara på väg in i hälsofarlig en ekonomisk depression. 59 miljoner europeiska jobb riskerar att försvinna de närmaste månaderna, enligt konsultbyrån McKinsey. Det skulle kunna innebära fördubblad arbetslöshet de kommande månaderna.
Svensk ekonomi kan i värsta fall rasa med tio procent och arbetslösheten stiga till 13,5 procent i år om smittans effekter på ekonomin blir mer utdragen, enligt regeringen.
Det ser onekligen dystert ut och att näringslivet tvingas till stillhet – eller konkurs – kan få mycket svåra konsekvenser bortom de rent ekonomiska.
Enligt forskare från bland annat Karolinska institutet är sambandet mellan ökad dödlighet och massarbetslöshet "otvetydigt". De fann ett samband mellan arbetslöshet och självmord samt död i hjärt- och kärlsjukdomar (SVT 26/3).
Enligt en doktorsavhandling i nationalekonomi från Göteborgs universitet ökade risken att dö i cancer med 36 procent under fyra år efter en arbetsplatsnedläggning. Risken för hjärtkärlsjukdomar med dödlig utgång ökade med 18 procent, och risken för självmord steg med drygt 263 procent (Expressen 19/9 -05).
Vart femte självmord bedöms delvis ha triggats av arbetslöshet, enligt en studie från 63 länder som publicerades i tidskriften the Lancet Psychiatry för några år sedan (SVT 11/2 -15).
Mycket intressant med den studien var att det inte var arbetslösheten i sig, utan främst tiden innan någon blev av med jobbet som ökade risken. "Det är alltså processen innan som verkar ha den största effekten, när man blir osäker där man ser att företaget går dåligt, där det börjar gå rykten", kommenterade Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin vid Lunds universitet.
När arbetslösheten är på väg upp ökar även risken för att dö i hjärtinfarkt. "Både de som förlorar sina arbeten och de som lyckas behålla sina utsätts för ökad psykosocial stress när ett samhälle drabbas av stigande arbetslöshet", förklarade nationalekonomen Mikael Svensson från Örebro universitet (TT 28/11 -07).
Om till och med varsel och prat om kris kan leda till sjukdom och död borde hopp och framtidstro kunna rädda liv. Det skulle betyda att folkhälsan ökar om politiker visar att man planerar för att dämpa restriktioner i syfte att rädda företag och jobb – till och med trots att fler kan smittas då.
Det kan självklart kännas grymt att ställa liv mot liv, men det är politikernas uppgift att våga se komplexiteten.
Arbetslösheten kan hota arbetslösas hälsa, men dessutom kan den ekonomiska nedgång som följer av att näringslivet lider och jobb försvinner leda till att det blir mindre pengar till välfärd framöver, till cancervård och hjärtoperationer. Även i en sådan situation måste politiska prioriteringar göras.
Det är inte lätt att välja väg. Men att stå stilla är också ett vägval.
Carolin Dahlman
.
.
.
Läs mer
Ledare: Vems liv ska räddas?
