Annons

Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Varning för medierädda politiker

När makthavare undviker medias frågor eller ifrågasätter att bli ifrågasatta behövs vi jobbiga journalister som allra mest.
Carolin DahlmanSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 6 maj 2020
Carolin Dahlman
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Kristianstadsbladet politiska hållning är liberal.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Statsminister Stefan Löfven (S) är inte är tillräckligt tillgänglig för ansvarsutkrävande intervjuer, menade sex av åtta riksmedier i en färsk granskning. "En fråga på presskonferens är allt. Vet inte ens när det hände senast att vi fick ställa uppföljande frågor efteråt", svarade en. En annan mediekanal begärde inte ens enskilda intervjuer längre för "vet att vi inte får det" (Ekot 4/5).

Nyligen tackade Löfven även nej till att delta i Agenda – SVT:s program där vassa programledare ställer frågor i direktsändning – och fick i stället en egen stund att berätta för oss om coronakrisen och att vi borde tvätta händerna.

Annons

Tyvärr duger det inte att landets högste politiker syns på presskonferens eller får ensamtid för monolog i stats-tv. En upplyst demokrati mår inte bra av det.

Vi journalister tillför värde när vi ställer följdfrågor, ifrågasätter, granskar uttalanden, söker fakta och förklaringar. Om man bara erbjuds skriva det någon sa enligt sitt manus är man reklambyrå och inte reporter eller ledarskribent. Presskonfererensjournalistik hör inte hemma i en sund demokrati.

Men vissa politiker verkar inte vilja ställas till svars, och en del tycks mena att vi i media ens ska regna på deras parad med jobbiga invändningar.

För några dagar sedan ställde jag en fråga till Liberala ungdomsförbundet, vars två ledande representanter hade skrivit en debattartikel i Aftonbladet i vilken de menade att invandrare behövs i coronakrisen. Då de genomgående använde svepande uttalanden utan siffror skrev jag en fråga till dem på Twitter. Så gör jag ofta; jag kollar och granskar, undrar, mailar, ringer och gräver.

I det här fallet skrev jag: "Hej, Har ni källa på hur många nyanlända som får jobb i sjukvård och omsorg? Om det är ett första steg in, som ni skriver, vad jobbar de med då? Är det fler än som är arbetslösa och lever på bidrag? Om det är ett enormt tillskott till vår välfärd, vilka siffror talar vi om?"

Det fick Radovan Javurek (L), ordförande i arbete och välfärdsnämnden i Kristianstad, att kommentera på Facebook: "En seriös ledarskribent levererar genomtänkta svar och belyser sammanhang inom komplexa samhällsfrågor. En seriös ledarskribent ställer inte pubertala motfrågor till en ungdomsorganisation".

Men är det "pubertalt" att be om källor till uttalanden? Att en folkvald politiker med makt i kommunen är hånfull och negativ till att en journalist frågar om beräkningar och fakta är ytterst märkligt – till och med obehagligt, en varningsklocka. Jag vore mindre seriös om jag köpte allt politikerna sa och nickade med. Just på grund av att samhällsfrågor oftast är komplexa, fulla av målkonflikter, behövs mediernas nit.

Vi journalister är tränade i att seriöst ifrågasätta. I en stressig medievärld kommer vi tyvärr inte att kunna avslöja allt, men med frågebatteriet "vad, hur, varför, när, vem" i ryggmärgen försöker vi se igenom så gott det går.

Det kan vara superjobbigt för den som vill svänga sig med tomma fraser eller har något att gömma. Men det är inte deras ärenden jag går. Jag kämpar för dig.

Carolin Dahlman

Annons

.

.

Läs mer

Annons
Annons
Annons
Annons