Annons

De flesta kommer gynnas av att robotarna tar jobben

Vi bör se med tillförsikt på robotiseringen.
Ledare • Publicerad 15 maj 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Eugene Hoshiko

I “Moderna tider 4.0 – från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna: Din guide till till framtidens yrken när branscher förändras” beskriver nationalekonomen Johan Grafström hur morgondagens arbetsmarknad påverkas av teknisk utveckling, artificiell intelligens och automatisering.

Att robotarna kommer att ta våra jobb och fördriva oss till armod och arbetslöshet har varit ett återkommande tema ända sedan industrialiseringen tog fart. Men faktum är jobben inte försvinner utan förändras. När bilen uppfanns och bredde ut sig hade förvisso kuskarna inga jobb kvar, men de kunde snart ställa om till chaufförer. Skillnaden mot de skiften som sker och kommer att ske de kommande åren är att de inte drabbar enskilda sektorer utan hela samhället och går betydligt snabbare – och de nya jobben kräver betydligt mer avancerad och svårförvärvad kunskap.

Annons

Även om det inte finns anledning att tro annat än att teknisk utveckling i ett demokratiskt välfärdssamhälle kommer att gynna det stora flertalet finns det problem och utmaningar som samhället kommer att behöva hantera.

När tidigare kvalificerade yrken förbyts till att bli maskinella hantverk – vilket redan hänt och kan vara en ännu mer storskalig realitet inom överskådlig tid – uppstår missnöje och missunnsamhet som kan vålla radikalisering och sociala spänningar. Välfungerande socialförsäkringssystem och åtgärder för att möjliggöra livslångt lärande är därför helt centrala politiska uppgifter.

Som Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist påpekar (6/5) finns även en risk att särintressen organiserar sig för att hämma utveckling och skydda professioner och branscher, vilket kan medföra att teknikutvecklingen inte får ha sin gång och att tillväxten bromsar in – vilket på sikt får värre konsekvenser än vad som följer av att branscher slås ut och ersätts.

Den tekniska utvecklingen tillsammans med globaliseringen har också resulterat i något som Grafström kallar Zlatan Economics. Förr spelade lokalsamhället en mycket större roll och satte en naturlig gräns för hur många som kunde nås av ens produkt eller kompetens.

Nu är det bara internettillgång som står i vägen för att varenda människa kan ta del av exempelvis när Zlatan spelar fotboll, eller när livstilsgurun Jordan B Peterson föreläser. Detta gör att några få kan bli exceptionellt rika väldigt snabbt – vilket är en tendens som sannolikt kommer förstärkas de kommande årtionden, och som skapar större ekonomiska ojämlikheter.

Den nya ekonomins trend går också allt mer mot att de arbetstillfällen som skapas främst dyker upp i storstäderna och är kunskapsbaserade, medan jobben som finns i bruksorterna och landsbygden försvinner. Detta skapar i sin tur problem för kommuner och regioner runt om i landet, som trots färre arbetstillfällen har samma välfärdsstandard att upprätthålla. De miljardunderskott som hittills finns i många kommuner förväntas bara stiga och den kommunala skatteutjämningen är inte någon hållbar lösning på sikt.

Men spelar politikerna – och kanske framförallt vi själva på individnivå – våra kort rätt väntar en god framtid för de allra flesta av oss. I coronapandemins dysterhet är det ändå en välkommen påminnelse från Grafströms bok.

Pontus Almquist
Annons
Annons
Annons
Annons