Annons

Förstärk försvaret

Trots politisk enighet kring vikten av stärkt militär förmåga riskerar vi att få ännu ett underfinansierat försvarsbeslut.
Ledare • Publicerad 26 maj 2020
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Just nu pågår slutförhandlingarna om försvarsbudgeten för perioden fram till 2025. Förhandlingarna i försvarsberedningen skulle ha avslutats häromveckan, men förlängdes till och med utgången av innevarande vecka när regeringen och de borgerliga partierna inte kunde komma överens. Och det är, som personer som deltar i förhandlingarna beskriver saken, långt ifrån säkert att det går att nå en uppgörelse.

Konflikten är i stora drag densamma som för ett år sedan, då de fyra borgerliga partierna valde att inte underteckna försvarsberedningens slutbetänkande om framtidens försvar.

Annons

Från vänster till höger råder det egentligen en samsyn om att Sveriges militära förmåga måste stärkas. Men varken för ett år sedan eller i de nu pågående förhandlingarna har Socialdemokraterna varit beredda att fullt ut betala för den inriktning som man ställt sig bakom i försvarsberedningen. Att som försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en debattartikel häromdagen påstå att det är coronakrisen som gjort det omöjligt att fullt ut finansiera försvarsberedningens förslag stämmer helt enkelt inte (Svenska Dagbladet 18/5).

I de pågående förhandlingarna finns två stridsfrågor. För det första menar Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, att de ökade anslag januaripartierna enades om för ett år sedan måste värdesäkras med 3,8 miljarder under perioden 2021-2025, så att de inte gröps ur av prisutvecklingen, utan innebär en reell förstärkning av försvarets budget.

För det andra vill de borgerliga partierna redan nu slå fast en långsiktig inriktning för försvarsbudgeten för åren efter 2025. En sådan är viktig för att Försvarsmakten ska kunna inleda långsiktiga investeringar i ny materiel, exempelvis nya ytstridsfartyg, utan att det riskerar att gå ut över andra delar av försvaret.

Risken är annars att vi får ännu ett underfinansierat försvarsbeslut, och fortsatta svårigheter för Försvarsmakten att fullgöra sina uppgifter.

I ett kapitel i den nyutkomna antologin “Sveriges försvarspolitik” (Ekerlids förlag) beskriver generalmajor Michael Claesson, verksam vid Försvarsmaktens högkvarter, hur ett lands militära förmåga avgörs av en kombination av tre faktorer: Fysiska faktorer som tillgång till modern och relevant försvarsmateriel. Konceptuella faktorer som förmågan att agera utifrån ett övergripande syfte, som exempelvis kalla krigets invasionsförsvar. Och slutligen moraliska faktorer som den politiska och folkliga uppbackningen av försvaret.

Under två decennier efter kalla krigets slut gjorde försvarspolitiken att alla tre faktorer blev lidande. Investeringar i materiel uteblev och regementen stängdes. Organisationen inriktades på att lösa avgränsade uppgifter inom ramen för internationella uppdrag. Samtidigt bredde ointresset för försvaret ut sig.

Det sistnämnda förändrades i och med Rysslands annektering av Krim våren 2014. Idag finns det en bred politisk och folklig uppslutning kring försvarets betydelse. Det är hög tid att detta avspeglas även i försvarsbudgeten. Underfinansieringen av försvaret måste upphöra.

Svend Dahl
Annons
Annons
Annons
Annons