1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Invandringen är dyrare än det verkar

Utrikes födda har väldigt svårt att bli självförsörjande. De som vill ta emot fler måste komma med hållbara lösningar på hur de ska komma i jobb. Sluta gömma problemen bakom missvisande prat om sysselsättning.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

"Om Sverige lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden kan Sverige om tre–fyra år ha en superekonomi med 4–5 procents tillväxt", sa LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson 2015 (SvD 16/12 -15).

Tyvärr blev det inte så. Sverige lyckades inte med integrationen och det stora mottagandet av flyktingar har inte alls lett till någon "superekonomi".

Enligt en färsk studie från Entreprenörskapsforum av utrikes födda i arbetsför ålder 1990-2016 var sysselsättningsgraden 2016 för invandrade från Afrika 68 procent, och för dem från Mellanöstern 56 procent.

Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det kanske redan låter lågt, men tyvärr ser det ännu värre ut, eftersom ”sysselsättningsgraden” ger en missvisande bild. "Det räcker för en individ att ha varit sysselsatt i en enda timme under november månad för att bli avprickad som varandes i arbete under detta år och därmed integrerad", konstaterade professor i nationalekonomi Johan Eklund från Entreprenörskapsforum i en debattartikel (SvD 15/4).

Han menade att vi snarare borde titta på självförsörjningsgraden, som betyder en årlig bruttoinkomst på 186 000 kronor. "Med detta mått går andelen som 2016 kunde försörja sig i gruppen från Afrika ned till mer dramatiska 38 procent och för Mellanöstern stannar den först på 36 procent". I rapporten konstateras det tar i snitt 13-14 år innan 50 procent av utrikes födda har uppnått en sådan självförsörjningsgrad.

Enligt Eklund är det ekonomiska utanförskapet ”alltså betydligt mer omfattande än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av”.

Han menade att till och med självförsörjningssiffrorna sannolikt är överskattade. "Exempelvis ingår anställningssubventioner till arbetsgivare i de siffror som presenteras i analysen."

I december skrev även nationalekonomen Tino Sanandaji om detta: "Uppblåsta siffror används för att dölja fortsatta integrationsproblem; att gå från inget arbete till en timme i veckan är inte integration" (Realtid 12/12).

Även han påpekade att sysselsättning inte betyder arbete med lön på en ordinarie arbetsmarknad. "Sverige har ett stort antal arbetsmarknadsåtgärder och offentligt subsidierade jobb, vilka också räknas som sysselsättning, inklusive anställning med lönebidrag eller anställningsstöd. Att räknas som sysselsatt innebär således inte att man kan försörja sig själv".

Regeringen har dock använt sysselsättningsgraden som ett tecken på framgång. "Den svenska arbetsmarknaden utvecklas starkt. Antalet sysselsatta har ökat", skröt dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) både 2017 och 2018. "Svensk ekonomi är stark. Vi har en historiskt hög sysselsättningsgrad", sa Magdalena Andersson (S) i april förra året.

Risken är att de blundar för vad som behöver göras genom att gömma sig bakom fel statistik, samt att vissa inte förstår allvaret.

För även om Thorwaldssons uttalande om superekonomi är några år gammalt hörs röster från vänster för ökad migration – trots att integrationen fungerar så dåligt.

Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena idé menade bara i december att "vi behöver betydligt större invandring än idag” för att försörja de äldre” (Arbetsvärlden 17/12).

Men kruxet är väl att invandrarna idag inte försörjer de äldre, utan i stället kostar i form av subventionerade jobb och ekonomiskt bistånd. Priset för de skattebetalare som betalar blir besvärande.

Nog kan fler av de flyktingar som Sverige har tagit emot i syfte att hjälpa människor i nöd komma in på arbetsmarknaden och bli skattebetalare i stället för bidragstagare, men för att komma dit krävs hårdare krav på att man lär sig svenska och studerar, samt självklart tar de jobb som finns.

Hur kan det vara så svårt att ställa krav på den som försörjs av andra? Varför är det så känsligt?

Ibland verkar vissa politiker väja för detta svåra för att inte gynna SD, men fler måste våga. Detta är en oerhört viktig fråga, för om integrationen på arbetsmarknaden inte fungerar riskeras inte bara Sveriges ekonomi, utan även samhörigheten och tilliten. När makthavare döljer problemen bakom missvisande begrepp som ”sysselsättningsgrad” kan åtgärderna bli svagare i brist på krisinsikt. Det drabbar både de nyanlända och landet, samtidigt som skattebetalarnas missnöje lätt kan leda till främlingsfientlighet.

Ingetdera är önskvärt.

.

.

Läs mer:

Ledare: Får vi prata om volymer nu?