Annons

Johanna Nylander: Johanna Nylander: Flygskam räddade inte klimatet

Minskad rörlighet och inställd tillväxt är inte lösningen. I stället behövs utveckling, nya energiformer och god ekonomi som kan finansiera hållbar energi utan att värma upp jorden mer.
Johanna Nylander
Gästkrönika • Publicerad 3 maj 2020 • Uppdaterad 5 maj 2020
Johanna Nylander
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se

Vid den här tiden på året för ett år sedan lät det från många håll som att om fler bara slutade flyga och om tillväxten stannade av lite så kunde klimatförändringarna stanna av. Nu är vi där. De allra flesta flyglinjer är inställda världen över.

Kryssningsfartygen står stilla i sina hamnar. Oljan har störtdykt i pris för att efterfrågan är så låg att det på några ställen i USA gick att få betalt för att ta hand om några oljelager. Bensinen är billig men färre mil körs när fler håller sig hemma.

Annons

Trots allt detta beräknas världens koldioxidutsläpp bara minska med en handfull procentenheter i år. Det i sig är en rekordminskning, men priset för detta, med en hel värld som lever under hotet av en pandemi och en stillastående ekonomi, borde mana till eftertanke om vilka åtgärder som egentligen behövs för klimatet.

Större strukturomvandlingar är svårare, och behöver vara globala för att få effekt, men det är ett arbete som inte får tappas bort. De knappa effekter som flygstopp och tillväxthämning gett gör det tydligt att det behövs mer än att enskilda tar ansvar. Det krävs en ordentlig energiomställning mot utsläppsneutral produktion, nyare och effektivare framställning, och en ekonomisk tillväxt som kan finansiera utbyggnad och upprustning av kraftverk som säkrar världens uppvärmning- och elförsörjning.

Vindkraft, solenergi och kärnkraft har alla svåra ekonomiska utmaningar för att vara helt självfinansierade. Samtidigt är de exempel på tre energislag som behövs och som kan vara riktigt effektiva vid rätt förutsättningar. Processerna kring råvaruutbrytning, långsiktig hållbarhet inom jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin är andra områden som måste ses över med ett internationellt perspektiv, där det krävs samarbeten och starka parter som kan ställa krav.

De nordiska länderna och EU är båda sammanslutningar som skulle kunna spela en stor roll i frågan.

Ett land som går åt motsatt håll är USA vars styre just nu tittar på hur den kan hålla oljeindustrin under armarna samtidigt som det kommer uppgifter om att de metanutsläpp som sker från den tidigare mer lönsamma oljeskifferutvinningen är flera gånger högre än tidigare bedömningar och konkurrerar med brunkol i klimatförstörelse. I öster satsar Kina på att bygga fler kolkraftverk för att med statliga infrastrukturpengar sätta fart på ekonomin efter coronakraschen. I landet finns det mycket kol som kan användas i kraftverken.

Alla branscher behöver inte räddas i en krissituation. Det skulle till och med vara ett utmärkt läge för en genomgående omställning där miljöförstörande verksamheter sakta kunde få dö ut. Klimatet räddas inte med minskad rörlighet och inställd tillväxt. Det behövs utveckling, nya energiformer och god ekonomi som kan finansiera hållbar energi utan att värma upp jorden mer.

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.

Annons
Annons
Annons
Annons