Företag har bland annat fått anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt. Men denna åtgärd, som syftar till att inte likviditeten ska sina, är inte gratis. Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén påpekade att: ”räntan och avgiften för anstånd kommer enligt regeringens lagrådsremiss bli 6,6 procent av det beviljade anståndsbeloppet fram till och med förfallomånaden.”

Han förtydligade: ”Det är viktigt att inte glömma bort att ett anstånd med att betala skatt inte innebär att skatterna efterskänks. Det uppskjutna skattebeloppet ska betalas tillbaka”.

6,6 procent är verkligen inga småsummor. Om affärerna har gått dåligt under coronakrisen finns redan små marginaler; ska de viktiga småföretagarna då tvingas betala ännu mer?

”Hur räddar förslagen alla företag som håller på att gå omkull? Känns snarare som att tjäna pengar till staten på elände är viktigare!”, röt Ulf Mohlin från Mohlins Cykel och Motor i Kristianstad i ett meddelande till mig. I hans företag hade försäljningen rasat de sista två veckorna och han menade att regeringens insatser ”skjuter upp avrättningen men tar inte bort dödsdomen för många företag”.

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson för Småföretagarnas Riksförbund, undrade: ”Vad händer vid en eventuell konkurs? Om en restaurangägare skjuter upp arbetsgivaravgifter på 850 000 kronor i månaden under tre månader, och sedan ändå inte får ihop det, då riskerar han att stå där med företrädaransvar och en skuld på 2,5 miljoner kronor” (SvD 18/3).

"Om syftet är att hjälpa företagen är det märkligt att ha en ränta som närmar sig ocker. För att stimulera ekonomin krävs kraftigare åtgärder", kommenterade Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

En annan åtgärd från den rödgröna regeringen är att Riksbanken kommer att låna ut 500 miljarder kronor till företag via bankerna. Räntan väntas vara låg, men hur många törs låna i dessa tider?

Ljudteknikern Tom Sjöberg berättade för Svenska Dagbladet att han brukar tjäna in halva sin årsomsättning under mars-maj, men att regeringens beslut om att förhindra allmänna sammankomster med fler än 500 personer slog hårt. Att ta ett lån är inget alternativ. ”Jag tänker inte ens tanken, för då skulle jag sätta mig i en sådan knipa. Det är så otroligt små marginaler i min bransch, att risken är stor att man aldrig kommer att kunna betala tillbaka ett lån. Då går jag hellre omkull” (18/3).

Så medan det nu talas om att det kanske ska ges en tillfällig föräldrapenning – det vill säga ett bidrag – för att stanna hemma med barn som inte kan gå i skolan, är det för företagarna i stället lån som måste betalas tillbaka.

Dessutom brukar företagare generellt ha ett svagare skyddsnät och svårare att ta ut ersättning. Var fjärde egenföretagare uppger att de har problem med Försäkringskassan, enligt Företagarna. Hela 39 procent av de svenska småföretagarna har inte varit föräldralediga med sina barn.

Regeringen har helt enkelt inte gjort vad som behövs för att rädda det svenska näringslivet. Andra åtgärder som borde diskuteras är att avskaffa arbetsgivaravgifterna eller moms under en period. ”Att sänka skatterna är i regel ett bra sätt att öka aktiviteten i ekonomin", menade Ekström från Skattebetalarna.

Det är kanske en typisk högeråsikt som inte gillas av de vänsterinriktade, men i dessa tider bör man värna om företagarna och jobben mer än att hänga fast vid en ideologi och inställning som sätter viktiga aktörer i samhället i skuldfälla. Alla drabbas när den smäller igen. Alla kommer att lida av trycket.

.

.

Från Företagarna