Riskfyllt att låna oss ur krisen – en dag höjs räntan igen
Många tycker att man bör ta sig ur kriser som coronapandemin genom att bygga; det har både Liberalerna och LO föreslagit. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) menade i en intervju nyligen att investeringar i infrastruktur kan "sätta fart på de ekonomiska hjulen igen" (NSD 15/5).
Det kan finnas skäl att tidigarelägga planerade och nödvändiga satsningar, men det kan vara förrädiskt i att satsa hej vilt med argumentet att det i dagsläget är billigt att låna.
Jonas Sjöstedt (V) krävde i höstas satsningar på snabbtåg, och menade att notan på cirka 280 miljarder inte är något att vara rädd för om man tänker rätt kring finansieringen.
"Låna? Är det ansvarsfullt? Vårt svar är ja" (8/9). Sjöstedt menade att det hela skulle kunna betalas via att man bytte överskottsmål till balansmål i budgeten – det vill säga slutade ligga på plus – vilket var "rimligt i ett läge där statsskulden är unikt låg och minskar och att räntan dessutom är låg".
Från olika håll hörs samma argument. "Svensk ekonomi är stark och räntenivån gör investeringar lägligare än någonsin. Aldrig har förutsättningarna för ett nytt järnvägslyft varit bättre", skrev ledande miljöpartister i Di 2017.
Kristdemokraternas ekonomisk-politisk talesperson Jakob Forssmed (KD), var 2018 inte främmande för att låna för höghastighetståg. "Staten kan idag på lång tid låna till mycket låg ränta och har en låg statsskuld".
Aftonbladets ledarsida har förespråkat en lånefinansiering eftersom staten på lång tid kan "låna till mycket låg ränta" (17/4 -18) och Sydsvenskans ledarsida hyllade Jonas Sjöstedts lånepositiva linje.
Dock visade en färsk rapport från SNS att "det är ett tankefel att staten ska investera i infrastruktur bara för att marknadsräntan är låg just nu" (26/5).
Transportekonomen Disa Asplund menade att det troligtvis är "omöjligt att låna till en fast, låg ränta på de långa tidshorisonter som utgör infrastrukturprojekts kalkylperioder". "En sansad kalkyl måste därför baseras på prognoser för räntan under hela låneperioden, inte endast på den aktuella räntan vid beslutstidpunkten".
Ja, för vem som helst med en gnutta av förnuft är detta självklart, och det är märkligt att det ens ska behöva upplysas om det från forskningshåll. Men, men...
Dessutom menade Asplund att externa händelser som coronapandemin plötsligt kan förändra läget. Att underskatta risken för sådana kan bli dyrt för medborgarna.
Tyvärr verkar politiker och tjänstemän ha en förkärlek för glädjekalkyler. En rapport från Stockholms handelskammare konstaterade nyligen att kostnaden för höghastighetsbanor sannolikt blir mer än dubbelt så hög som beräknat. Det skulle inte handla om 230 utan cirka 400 miljarder kronor.
"Det är staten, och därmed skattebetalarna, som står för kreditrisken", påpekade Asplund i sin rapport.
Korrekt. Politiker som vill glänsa med stora projekt måste faktiskt tänka på vem som ska betala. De behöver fundera på helheten i stället för att kortsiktigt prata om dagens ränta som om den vore kronisk. Nog måste de väl ändå förstå att det går upp och ner? Minns de inte 90-talet?
Solen skiner inte alltid, utan livet tenderar att vara som en svensk midsommar. Seriösa politiker skaffar paraply utifall att.
.
.
.
Sverige har en låg statsskuld och idag pratas det om att satsningar i krisen, på korttidspermitteringar och annat, kan göra att den höjs. Det kan vara rimligt, men vi får aldrig glömma att lån måste betalas tillbaka.
.
.
