Fångsttak på siklöja oroar fiskare

Maximalt 700 ton siklöja, som bär på löjrommen, får fångas denna säsong när det för första gången införts ett tak på fisket. Beslutet har fattats i samråd med fiskets organisationer i Norrbotten och tar utgångspunkt i biologisk rådgivning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Det påverkar såklart. Det här är det viktigaste fisket för många yrkesfiskare i Kalix. Med mindre fisk och mindre löjrom blir det sämre ekonomi, säger Teija Aho, styrelseledamot i Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO).

I branschen ligger taket som ett orosmoln inför premiärfisket.

– Vi är ju längst ned i kedjan, sedan kommer grossister och mellanhänder och tar en bit av kakan. Det är vi som får ta smällen, säger Kjell Strömbäck, fiskare och ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation.

Myndigheterna har inte gett yrkesfiskarna någon chans att planera, och det skapas en osäkerhet i branschen, anser han.

– Det gör att folk ledsnar på det här. Fisket är inte en enkel eller billig verksamhet att hålla på med. Det är svårt att säga hur det kommer att bli i framtiden.

Priset på löjrom är redan högt, och grossisterna är inte redo att höja det ytterligare för att möta den minskande mängden rom. Risken finns att det kan bli svårt att få tag på Kalix löjrom.

– Priset kommer inte att höjas från fjolåret enligt de grossister vi har pratat med. Vi har nått taket. Konsumenterna är inte heller beredda att betala mer, då köper de hellre någon annan rom. Och det vore väldigt synd, säger Teija Aho.

– Om Kalix löjrom tappar marknad i Sverige blir vi tvungna att exportera utomlands, och det är inte det vi vill. Vi tycker att löjrommen är en prestigefull produkt som vi gärna vill ska stanna i Sverige.

Fisketaket motiveras som en försiktighetsåtgärd från myndigheternas sida, för att säkra beståndet av siklöjan. Men det är inte fisket som är det största hotet, menar Teija Aho.

– Det känns onödigt. Beståndet är på väldigt bra nivåer nu. Men den biologiska rådgivningen säger det kan finnas risk på längre sikt. Fisket har en liten påverkan på beståndet, om det är något som har negativ påverkan är det sälen, som äter stora delar av beståndet.

Kjell Strömbäck anser att beslutet har fattats på fel grunder.

– Mängden siklöja har alltid varierat. Enligt deras modeller har överfiskat i 40–50 år sedan vi började fiska, men då skulle vi ju inte ha någon fisk överhuvudtaget.

Fångsttaket gäller bara för årets säsong. När fisket är avslutat för i år tas ett nytt beslut. Då kommer också frågan om att införa licensjakt på siklöjans största konsument, vikaresälen, diskuteras.