Annons

Historisk makt till regeringen i coronakrisen

Regeringen vill snabbt kunna fatta beslut om coronarelaterade åtgärder – detta utan att först få riksdagens godkännande.
Det skulle vara de mest långtgående maktbefogenheterna för en regering sedan andra världskriget.
– För Sverige skulle detta vara unikt, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt.
Coronaviruset (TT) • Publicerad 4 april 2020
Från en tidigare pressträff där regeringen informerade om fortsatta restriktioner med anledning av smittspridningen. På bilden syns inrikesminister Mikael Damberg (S), statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S).
Från en tidigare pressträff där regeringen informerade om fortsatta restriktioner med anledning av smittspridningen. På bilden syns inrikesminister Mikael Damberg (S), statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Lena Hallengren (S).Foto: Anders Wiklund/TT

Det kan handla om att begränsa folksamlingar, stänga ned hela köpcentrum eller införa begränsningar för transporter – åtgärder som snabbt måste till för att begränsa smittspridningen i samhället. Nu vill den svenska regeringen tillfälligt få utökade maktbefogenheter och kunna fatta den här typen av beslut utan att först låta lagförslagen gå igenom riksdagen, vilket Expressen avslöjat.

TT har bett om en intervju med socialminister Lena Hallengren (S), men hon vill inte lämna några kommentarer förrän det finns ett färdigt lagförslag.

"För mycket"

Annons

I många länder finns en generell bestämmelse om undantagstillstånd som gäller både vid krig och i fredstid. En sådan bestämmelse finns också i svensk grundlag, men gäller bara vid krig.

I Sverige har vi i stället valt att ändra i varje enskild lag för att anpassa dem till kristillstånd. En anledning till att den vägen valts är att man vill förhindra maktmissbruk.

– Det förutsätter att man i förväg förutser vilka kriser som kommer och vilka regler som måste finnas på plats. Visst har man tänkt på epidemier i förhand, men det är först när det slår till som man vet om det håller. Då har väl tanken varit att man kan ändra lagarna efterhand, men man kanske har kommit till den punkten att det är för mycket att göra, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Vill kunna stoppa

I Norge har en liknande lag trätt i kraft, som Mark Klamberg anser att vi i Sverige kan inspireras av. Bland annat att lagen är tidsbegränsad, vilket den också ser ut att bli i Sverige. Enligt Expressen vill regeringen att den nya lagen ska gälla tre månader. I Norge får lagen dessutom bara användas till coronarelaterade åtgärder, vilket också skulle bli fallet i Sverige.

Moderaterna kräver att riksdagen ska kunna pröva regeringens beslut i riksdagen i efterhand, och om riksdagen då säger nej ska beslutet sluta gälla. Viktigt är också att det är just riksdagen som aktiverar lagen, anser Mark Klamberg.

– Det här kan ju sätta ett prejudikat där det kan vara andra typer av kriser och där risken för maktmissbruk kan vara större. Så det är viktigt att riksdagen är det organ som ger regeringen denna makt, vilket man gör med en lag, och att riksdagen även kan ta tillbaka beslut, säger han.

"Naggar i kanten"

Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors skriver i ett mejl att han är tveksam till regeringens förslag, även om det är rimligt att regeringen i nuläget har behov av att kunna fatta snabba beslut.

"Demokratisk, parlamentarisk förankring är oerhört viktigt. I det längsta är det snarare snabbare möjligheter för riksdagen att pröva regeringens förslag som skulle kunna övervägas. De grundläggande demokratiska spelreglerna hör till vårt samhälles viktigaste institutioner."

"Regeringen har säkert de bästa intentioner, men alla åtgärder som naggar spelreglerna i kanten utgör en potentiell press för demokratin", skriver Hinnfors vidare.

Tommy Möller, också han professor i statsvetenskap, påpekar att man inte skulle behöva runda grundlagen för att få igenom en snabbare beslutsprocess.

Annons

– Man skulle kunna lösa det på en informell väg. Det finns inget som hindrar att regeringen bildar en grupp där man rådgör med de andra partierna informellt, och kommer överens om olika lagändringar som ska göras. Det går att lösa det på ett sådant sätt, då måste man inte in och utmana regeringsformen, säger han.

Här saknas innehåll

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons