1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Syrienexperter: Ta med jihadister i vapenvila

Vapnen har mer eller mindre tystnat. Men eldupphöret i Idlib löper stor risk att falla samman, varnar International Crisis Group (ICG). Tankesmedjan anser att islamisterna som kontrollerar stora delar av den syriska provinsen bör inkluderas i vapenvilan.
Anhängare till Hayat Tahrir al-Sham i Idlib i nordvästra Syrien. Arkivbild.
Foto: AP/TT

Oppositionsfästet Idlib är det sista kapitlet i kriget om Syrien. Här har bomber och beskjutning blivit vardag för de 3 miljoner invånarna. Sedan den 6 mars råder dock eldupphör efter en överenskommelse mellan regimens allierade Ryssland och rebellstödjaren Turkiet.

– Vapenvilan håller. Frågan är hur länge? säger Joost Hiltermann, Mellanösternchef hos ICG, på en webbsänd presentation av en ny rapport om läget i Idlib.

Balansgång

President Bashar al-Assad tycks inte vilja backa från sin ambition att återta kontrollen över hela Syrien. Men för att kunna vinna en övertygande seger i Idlib är hans armé – försvagad av nio år av krig och låg stridsmoral – beroende av ryskt flygunderstöd. Men Ryssland måste balansera mellan viljan att hjälpa regimen och bibehålla en strategisk relation med Turkiet, som inte vill se Idlib i al-Assads händer.

Flera försök till eldupphör i provinsen har kollapsat, vilket delvis beror på parternas olika tolkningar av sina åtaganden. Och för att lyckas få fram en mer hållbar lösning bör den militanta terrorstämplade jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) inkluderas i ett avtal om vapenvila, föreslår ICG, som menar att gruppen inte går att besegra militärt utan att riskera alltför många civila liv.

HTS är den dominerande kraften i Idlib och beräknas ha tiotusentals stridsvana soldater i sina led. Gruppen har sina rötter i den al-Qaida-kopplade gruppen Jabhat al-Nusra, men har med åren brutit banden och positionerat sig allt längre bort från det terrorstämplade globala extremistnätverket – ett vägval som har fått många missnöjda jihadister att desertera. Vissa har i stället anslutit sig till Hurras al-Din, som många bedömare nu ser som al-Qaidas huvudgren i Syrien och som motsätter sig en politisk lösning på kriget.

Lokalt statsbyggande

HTS är fortfarande hårdföra islamister som av många ses som repressiva och intoleranta. Men i centrum för deras ansträngningar står nu lokalt statsbyggande i Idlib, där man har infört sharialagar och skapat ett styre som sköter dagliga angelägenheter, driver in skatt och utövar kontroll över invånarna.

– De beskriver sig främst som en lokal syrisk islamistisk grupp utan en transnationell salafist-jihadistisk dagordning. Fokus ligger på att styra Idlib och de har visat sig vara villiga att kompromissa militärt och ideologiskt för att behålla den lokala kontrollen, säger ICG:s Syrienanalytiker Dareen Khalifa.

– De vill kontrollera mark, konsolidera sin makt, hålla regimen borta och bygga en administrativ struktur för att skapa politiskt manöverutrymme.

Bedömare har tidigare dömt ut HTS försök att framstå i ny dager som ett spel för gallerierna. Och det är fortfarande oklart huruvida den skiftande ideologiska och politiska inställningen verkligen grundar sig i äkta förändring eller bara är en tillfällig anpassning till situationen på marken.

"Pragmatism"

Men trots att oron över sanningshalten i gruppens utfästelser är legitim finns tecken på pragmatism som bör tas i beaktning för en hållbar vapenvila, enligt ICG.

I viss utsträckning har ledarskiktet inom HTS visat sig villigt att anpassa sig till andras eldupphör, trots att det har kommit med ett politiskt pris. Gruppen har också ökat samarbetet med Turkietstödda rebeller och bjudit in journalister, analytiker och hjälparbetare till Idlib för att göra världen uppmärksam på armodet i området.

– Vi påstår inte att HTS inte längre är extrema eller så. Men i den syriska kontexten är det unikt att en tidigare al-Qaida-knuten grupp offentligt säger sig vara villig att byta kurs, säger Khalifa.

– Därför är det värt att testa dem politiskt och militärt för att se om de lever upp till sina löften.

Fakta: Varför är det krig i Syrien?

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen över landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten trycktes tillbaka av en omfattande offensiv.

Fakta: Varför är det krig i Syrien?

Hayat Tahrir al-Sham har sina rötter i en förlängning av den irakiska grenen av det terrorstämplade extremistnätverket al-Qaida, som dök upp i Syrien 2012. Först gick gruppen under namnet Jabhat al-Nusra, som i juli 2016 tog avstånd från extremistnätverket och bytte namn till Jabhat Fatah al-Sham. Många bedömare såg det som ett drag som delvis var koordinerat tillsammans med ledarskiktet i al-Qaida och inte som en genuin kursändring.
Men i ett försök att verkligen cementera skilsmässan beslutade ledaren Abu Mohammed al-Jolani att i januari 2017 upplösa Jabhat Fatah al-Sham för att tillsammans med en rad andra grupperingar återuppstå som Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Gruppen försökte framhålla sitt oberoende och dess nya drag kritiserades av al-Qaida-ledaren Ayman al-Zawahiri, men många fortsatte att ifrågasätta äktheten i avståndstagandet.
I dag hävdar HTS att brytningen med al-Qaida var en del av en bredare utveckling, från en transnationell salafist-jihadistisk rörelse, till en syrisk konservativ islamistisk organisation med inriktning på administrationen av Idlib.
Hayat Tahrir al-Sham är terrorstämplad av bland andra Turkiet och USA.
Källa: BBC, International Crisis Group