Skissar på plan B för skidvärldscupen

Jonsson sitter i längdkommittén i Internationella skidförbundet (Fis) som hade telefonkonferens på torsdagen.

Då beslutade man att ge de tänkta arrangörerna en frist till den 15 juni, då man ska lämna besked om man tror sig kunna arrangera sin tävling eller inte.

– Det är ju utifrån vad man då vet. Och om man kan arrangera utan publik. Några är beroende av publikintäkterna, andra är mindre beroende av publik, säger Jonsson.

– Huvudscenariot är att kunna köra enligt den kalender som vi satt.

Plan B är att arrangera tävlingar i olika tidsblock, där tävlingarna går nära varandra – i ett, två eller tre länder.

– Det är för att begränsa resandet och för att kunna vara i länder som kan arrangera tävlingar.

Häromdagen sades det vara tveksamt att Norge kan ha tävlingar i Lillehammer i december eftersom det kan vara inreseförbud året ut. Men vid mötet meddelade Norge att de inte såg några problem med detta, och fick sig också tilldelad en extra sprinttävling från franska Premanon som strukit sig.

I det preliminära programmet har Ulricehamn världscuptävlingar den 16–17 januari och Falun den 30-31 januari.

Det togs även konkreta beslut vid mötet. Från och med nästa säsong minskas antalet åkare från hemmanationen från 15 till 12 (tio plus två U23-åkare).

– Anledningen är att mindre nationer valt att inte åka till exempelvis tävlingar i Norge när det har varit 15 norska åkare på start, säger Jonsson.

Ett annat beslut är Jonsson inte särskilt nöjd med, och han tror att det kan komma att rivas upp. Det är att åkarna ska få världscuppoäng i stafetterna. Detta för att locka fler stjärnåkare att ställa upp i stafetterna.

– Det kommer att gynna dem som åker för bättre nationer. Säg att du åker stafett för Norge eller Ryssland på herrsidan eller Sverige eller Norge på damsidan. Då kan du helt plötsligt få ganska många individuella poäng, som i praktiken kan avgöra världscupen, säger Jonsson.

– Om man räknar fram att det kan slå väldigt orättvist tror jag att det tas upp igen.